jag steg och foll med skjutna vingar, genom glass-slott i aprilskyar, och fjadergrottor overallt, har sett de basta moln, men nu skymmer de solen, de regnar och snoar pa varenda en, och allt jag borde ha gjort men, moln kom ivagen, jag har sett pa moln fran bada sidor nu, fran in och ut, och anda ser jag nu bara molnillusioner, och nu minns jag: jag har aldrig forstatt mig pa moln, inte det minsta, kom sommarnatter under stjarnor, kom, med ensamhet dor dagen och, om du behover den finns aldrig gryningen, har sett hur karlek vunnit, forsvunnit och forlorat, du lamnar nan skrattande nar du gatt, och om du brydde dig, sag inte till nan, ge inte bort dig sjalv, jag har sett karlek fran bada sidor nu, fran att ge och ta, och anda ser jag bara karleksillusioner, och nu minns jag: jag forstar inte karlek, inte det minsta, och jag skulle ha ringt dig ikvall, men handen fastnade framfor mig, och jag skulle sagt att jag alskar dig, men stolthet kom i vagen, du eller jag, vem ar konstigast?, ar det bara jag som forandrats?, ja, nat ar borta, men nat hittas, varje dag, har sett livet fran bada sidor nu, fran upp och ner, och anda ser jag bara livsillusioner, och nu minns jag: jag forstar inte livet, inte det minsta, har sett allt fran bada sidor nu, fran in och ut, och anda ser jag nu bara illusioner
